Ibland känner ja bara.

-Slå mig över käften så e de gjort.

Men inte.. Så mycke som kommer som en käftsmäll nu för tiden.

Dock inte speciellt smärtan i ansiktet.

Men ack så smärtsamt.

Men! Inte ska vi väl sura över sånt :)

Livet är ett jävla mysterium..

Så e de ju bara..

Ett mysterium ja inte orkar reda ut ikväll.

Så tar en kopp kaffe o fortsätter vara på mitt underbara humör :D -_-

TJIPP :D

Haha, hittat lite roliga "arga lappar"..

Hemsidan www.argalappar.se :) kolla in för fler!

Men slänger upp några nu som ja tyckte va roliga :D

Dom små klickar ni för större bild :)

:D hoppas ni fnissade lika mkt som jag!

Idag har ja varit till Frisören. Klippt av mig allt hår nästan..

Har väl 1,5cm i nacken :P huvva så tomt de känns.

Saknar redan mitt långa hår.. Men de växer ju som ogräs så de e ju bra ;D

Sen färgade ja håret svart igen när ja kom hem :)

Sen blev de en sväng till morsan me syster & Lykke för o käka..

Sen en promenad ner på stan o titta på alla glada studenter..

Och sen for man o jobba 16-21.. och imorrn blire jobb 07-16.. Så jaa :)

E redan trött men får se, kanske man får ta sig en rackare imorrnkväll!

De tycke jag iaf att jag är värd ^^

Aja.. dags för kudden snart..

hej

Ibland förvånar det mig inte, att folk tar den lätta vägen ut.

Att bara kunna skita i allt, lixom tjillivippen så tackar vi o bockar för oss.

Men samtidigt. Även det jobbigaste skit, går att lösa. Det vet jag...

Ibland känns saker o ting som att - detta ordnar sig aldrig..

Eller kanske - kommer det någonsin bli min tur?

Att stötta sig mot andra o leva av andras energi gör mig illamående.

Att man ska må så dåligt, men folk ser inte..

För man visar inte.

Man säger heller inget för man vill inte ha uppmärksamhet.

Man e rädd att synas helt enkelt.

Man kanske tror, att folk ska se ner på en.

Tycka att man inte är värd något.

Att man inte klarar sig själv..

Men man kan ha ett ordnat liv utåt.

Men inåt, bakom stängda dörrar är allt ett helvete..

Man vill inte se ut, solen svider i ögonen.. eller regnet får dig att gråta..

Jaja! :) nu blev ja sådär att ja bara skrev nått... IGEN.. hahaha :D

Kanske ska skriva en bok? NÄÄVA :) kanske skulle få 3 läsare så det skiter vi i..

Annars, har ja varit på hemligt uppdrag idag. Det gick super! Tack för mig :)

Ibland förvånar det mig inte, att folk tar den lätta vägen ut.

Att bara kunna skita i allt, lixom tjillivippen så tackar vi o bockar för oss.

Men samtidigt. Även det jobbigaste skit, går att lösa. Det vet jag...

Ibland känns saker o ting som att - detta ordnar sig aldrig..

Eller kanske - kommer det någonsin bli min tur?

Att stötta sig mot andra o leva av andras energi gör mig illamående.

Att man ska må så dåligt, men folk ser inte..

För man visar inte.

Man säger heller inget för man vill inte ha uppmärksamhet.

Man e rädd att synas helt enkelt.

Man kanske tror, att folk ska se ner på en.

Tycka att man inte är värd något.

Att man inte klarar sig själv..

Men man kan ha ett ordnat liv utåt.

Men inåt, bakom stängda dörrar är allt ett helvete..

Man vill inte se ut, solen svider i ögonen.. eller regnet får dig att gråta..

Jaja! :) nu blev ja sådär att ja bara skrev nått... IGEN.. hahaha :D

Kanske ska skriva en bok? NÄÄVA :) kanske skulle få 3 läsare så det skiter vi i..

Annars, har ja varit på hemligt uppdrag idag. Det gick super! Tack för mig :)

.. ibland kan ja fundera..

Varför är man inte typ 16, nyss kommit på gymnasiet. Man känner sig jävligt vuxen. Saker och ting förändras.

Man förlorar några, skaffar nya, vänner alltså.. Inga större problem. Man (i mitt fall iaf) bor hemma. Gör lite som man vill. Hänger med polare, alla är glada o sprudlar av liv. Man tar sig en redig fjortisfylla o livet är så sjukt underbart..

Man gråter ikapp med varann över alla "problem" man har. Man älskar varann lite extra, och säger självklart detta mycke oftare på fyllan. Man kanske har skaffat sig sin stora första riktiga kärlek. Blir en toffel när man inte är och hänger med alla coola polare. Man bara är.. Man bara finns.. Problemen ÄR inte så stora som nu.

Skitsnacket är vardagen o alla är osams för nån har snackat skit om den andra, men sen dagen efter är man bästa vänner igen. Ja, man har inga värdsliga problem helt enkelt.

Men så fyllde man 21.. Börja på en ny skola - folkhögskola såklart.. Då man hade mycke roligare under gymnasietiden.

Inte hade man tid till plugg o sköta skolan när pojkar, sprit o vänner gick före..

Det får man sota för idag. 3 års slit för ingenting. 3 års utbildning rätt i stöpet.

3år helt jävla i onödan egentligen kan ja känna ibland. Jo förvisso, ja fick lära mig hur man snickra 34934smörknivar.

Bra att ha med sig om någon skulle behöva en absolut! Och sen snickra man ihop nå annat kraffs.

Men betygen? Själva ämnet gick väl för sig.. Men dom VIKTIGA betygen..

Som kan få mig att komma längre.. Varför la jag ingen jävla vikt i de?

Ne nu ska man sitta 1-2(sammanlagt ev 3) år till i ett jävla klassrum..

För att sedan kunna söka vidare och gå ytterligare 3-4år till i skola?

Jag fattar inte, varför lyssnade man inte?

Iof, jag lyssnade aldrig på någon.

Hur mer någon ville mig väl, hur mer stötte jag bort dom.

Lika är jag idag.. Ingen talar om för mig hur jag ska göra.. Då blir de knappast gjort.

Man får gärna berätta, dela o ge åsikter. Det kan leda mig på rätt spår.

Jag har som vanligt ingen jävla aning om varför jag änns skrivit allt detta?

Kanske..

Jag är inte deppig. Men jag är heller inte lycklig. Jag är inte glad.. Inte heller ledsen.

Jag bara är numer. Ett klotterplank mer.. Orkar inte vara.. Orkar inte bry mig.

Behövs inte till nått speciellt. Bara finnas.. Men de räcker inte långt tycker jag.

Vill hjälpa, men inte på det sättet att passa upp folk, GÖRA saker åt folk..

Lyssna o finnas vill jag göra.. Men inte änns det duger man ju till ibland tror ja.

Och ännu mindre åt dom man verkligen vill..

Aja.. nu blev de mest bara pladder om skit och ingenting som vanligt..

Menmen.. Jag lever, jobbar o bor kvar i stan iaf :)

Inge mer med de. Ni vet ju vart ja finns..

Mjölk får du ta med själv..

Roger UT!

Att våga ta risker!!
att skratta är att riskera verka löjlig.
att gråta är att riskera verka svag.
att sträcka ut handen mot en annan människa är att riskera bli involverad.
att uttrycka sina känslor är att riskera visa upp sitt rätta jag.
att lägga fram sina ideal, sina drömmar inför publik är att riskera förlora dom.
att älska är att riskera att inte bli älskad tillbaka.
att leva är att riskera att dö.
att hoppas är att riskera att bli förtvivlad.
att försöka är att riskera att misslyckas.
men risker måste tas, för den absolut största risken i livet är att inte ta risker alls.
en människa som inte gör eller riskerar någonting, har ingenting och är ingenting.
att alltid undvika lidande och sorg är att inte lära, förändras, växa, älska eller leva.
kedjad av sina säkerhetsföreskrifter blir man en slav som förverkat sin frihet.

Bara en människa som tar risker är fri  

Dags o sova.. sista dagen på skolan för denna gång.

Åter i höst igen.. Sen går ja in o börjar gå brevid 30-31 nästa vecka.

Ska bli himla roligt o få jobba faktist!!

Annars, ja har som vanligt så mycke ja vill skriva o spy ut mig.

Blir sällan dock numer. Och det märks i huvet.

Mjamja!

_____________________________________________

If you love someone, follow your heart
‘Cause love comes once if you’re lucky enough
Though I’ll miss you forever, the hurt will run deep
Only love can set you free

Trust in your dreams, run with no fear
And if you should stumble remember I’m near
As a ghost I will walk, I’ll look deep in my soul
I might find another, you gave me that hope